
Cirkulärt tänk!
I en cirkulär ekonomi används allt som tillverkats så länge det går. När saker blir trasiga lagas de eller återanvänds och återvinns – det blir ett cirkulärt kretslopp. En cirkulär samhällsekonomi där saker och varor återanvänds betyder minskad konsumtion, mindre avfallsmängder och mindre påverkan på klimat och miljö. Det är dags att vi börjar investera våra gemensamma skattepengar i den gröna omställningen. Det är dags att lämna kravet på ständig tillväxt och ökad BNP och istället förstå att en budget i balans är en klimatsmart budget som gör att vi håller oss inom planetens gränser.
Läs mer
När vi återanvänder, delar, lånar, byter eller hyr saker som vi behöver minskar vår påverkan på klimat och miljö. Att tänka cirkulärt handlar om att se hur vi kan få saker att cirkulera mer mellan oss, istället för att köpa nytt och slänga det vi inte längre använder.

Kate Raworth
Kate Raworth är nationalekonomen som ifrågasätter ständigt tillväxt och BNP som ett mått på framgång. Hon är känd för sitt arbete med Donut Ekonomi, en ekonomisk modell som bygger på hållbarhet inom planetens gränser och social hållbarhet, att alla människor får sina behov tillgodosedda. Det är en modell hur vi kan skapa cirkulära samhällen och ekonomier. Boken Donut Ekonomi kom ut år 2018 och översattes till svenska år 2021. Städer som har börjat arbeta med omställningen enligt Donut Ekonomi är bland annat Amsterdam, Sydney, Berlin, Bryssel och Nanaimo. Kolla in Kate Raworths TED talk här!

Planeten behöver inte mera skräp!
Problemet med linjär ekonomi som vi har idag, där målet är att öka tillväxten år efter år är att vår jord inte klarar av att vi använder så mycket naturresurser och släpper ut så mycket koldioxid. Att tillverka nya saker, köpa och sedan kasta dem är inte hållbart. En undersökning som har gjorts i USA visar att efter 6 månader så används bara 1% av alla saker som köps. Galet eller hur? Kolla in filmen The story of Stuff
Problemet med linjär ekonomi som vi har idag, där målet är att öka tillväxten år efter år är att vår jord inte klarar av att vi använder så mycket naturresurser och släpper ut så mycket koldioxid. Att tillverka nya saker, köpa och sedan kasta dem är inte hållbart. En undersökning som har gjorts i USA visar att efter 6 månader så används bara 1% av alla saker som köps. Galet eller hur? Kolla in filmen The story of Stuff



Klimatsmarta transporter
Transporter står för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Visste du att en bil står parkerad 95% av tiden? Varje bil upptar i snitt cirka 100 kvm i parkeringsyta, det är inte bara parkeringsplatsen vid bostaden utan även parkeringen vid mataffären, vid köpcentret, på fotbollsklubben osv. I genomsnitt har varje person i Sverige 42 kvadratmeters boyta. Om vi istället delar bilar med varandra, åker buss eller delar på cyklar och elsparkcyklar, så kan vi tillsammans se till att våra fordon används mer effektivt och att tiden som de står stilla under sin livstid blir kortare. Det sparar både på resurser och utsläpp som påverkar klimatet.
AI för omställningen
Byggsektorn står för ungefär en tredjedel av allt avfall som skapas i Sverige. Kolla in den här roboten som kan sortera så att 90% av byggavfallet kan sorteras och återvinnas!


Cirkulärt tänk är lösningen!
Cirkulärt tänkande är inget nytt. Det har bara glömts bort och ansetts mindre lockande när vi kan köpa nya billiga saker. Saker som produceras under slavliknande förhållanden av barn och vuxna i andra länder. Så istället för att konsumera mera nytt behöver vi ställa om och tänka cirkulärt. I stället för att öka produktion, vinster och ha överskott som mål behöver vi ställa om för en ekonomi i balans med de planetära gränserna och med människors välmående och behov i fokus. För att ställa om behöver vi investera våra gemensamma skattepengar nu. Det kommer blir betydligt billigare jämfört med framtida kostnader och lidandet av att inte ställa om.

